Dramaturgi, Shakespeare och Mr DarCY

Ordet dramaturgi har sitt ursprung i det grekiska ordet dramatourgia som betyder författande av drama. Dramaturgi är alltså läran om att berätta historier och genom att studera dramaturgi lär vi oss hur en berättelse är uppbyggd. När man börjar skriva romaner har man ofta dålig koll på dramaturgi och handlingsstruktur men känner kanske intuitivt att något skaver i texten. Känns inledningen för långsam? Är presentationsfasen för lång? Tar spänningen slut för tidigt i berättelsen eller saknas det tillräckligt med driv texten igenom?

Det finns många dramaturgiska modeller som man kan använda sig av för att lösa dessa problem. Du har säkert hört talas om den kända Valen eller den klassiska treaktaren. I det här blogginlägget tänkte jag istället berätta om den också klassiska femaktsstrukturen som författaren och skrivcoachen Alan Anderson förespråkar för alla sorters berättelser och som var Shakespeares klara favorit när han skrev pjäser. Tipsen nedan är bara tips och ett av många sätt som man kan ta sig an en berättelse. Det finns inga rätt eller fel, du väljer givetvis den handlingsstruktur som passar din historia bäst!

Akt I:

• Det är nu du ska fånga in läsaren. Se till att din protagonist är redo för action genom att ha stenkoll på hens drivkrafter, bakgrund, mål och annat som är viktigt för att skapa en levande karaktär som dina läsare kommer bry sig om.

• Lägg ner tid på att skapa en intressant och väl beskriven miljö.

• Låt din protagonist göra något snällt i början av berättelsen. Detta är ett enkelt men effektivt Hollywood-trick för att få läsaren på protagonistens sida.

• Se sedan till att något händer som tvingar protagonisten att stiga ut ur sin bekvämlighetszon. Detta kan var något bra (de får ett nytt och bättre jobb), dåligt (de förlorar sitt jobb) eller överraskande (de bestämmer sig för att lämna sitt jobb och resa jorden runt). Denna händelse medför problem som protagonisten behöver lösa.

Akt II:

• Nu är vi ungefär en fjärdedel in i berättelsen och det är nu protagonisten stöter på sitt första hinder. Någonting händer som testar protagonistens omdöme/kunskaper och händelsen i Akt I blir plötsligt mer komplicerad.

• Detta är ett perfekt läge att introducera en sidohistoria eller varför inte två? Kanske blir din protagonist kär och vill plötsligt inte åka på den där jorden runt resan? Nu är det dags att krydda rejält!

Akt III:

• Din protagonist bestämmer sig och gör slag i saken men det löser inte problemet. Ett klassiskt exempel är när den stilige Mr Darcy friar till Elizabeth Bennet i Jane Austens underbara Stolthet & Fördom men hon tackar nej. Vi är nu halvvägs in i berättelsen och denna händelse behöver vara så betydelsefull och omvälvande att din protagonist lär sig något och guidar hen i en ny riktning. Denna händelse kan också kallas för point of no return.

Akt IV:

• Berättelsen blir nu en ren mardröm för din protagonist. Se till att kärleksbrev hamnar hos fel person, låt huset brinna ner, låt bästisen dö och så vidare. Här ska du inte hålla tillbaka på dramatiken! Denna akt kallas mycket passande för just mardrömsakten.

• Men i och med att allt går så dåligt för din protagonist har det nu blivit dags att lösa din sidohistoria. Genom att göra det ger du din protagonist tid att lösa det större problemet.

Akt V:

• Vi har nu nått berättelsens klimax och upplösning. Din protagonist och antagonist möts nu i en kamp som bara kan ha en vinnare (eller två, som i Stolthet och fördom, där Elizabeth och Darcy får varandra till slut).

• Hur dramatiskt bör det vara? Tänk så här: om din protagonist förlorar är hen antingen död eller känner att livet inte är värt att leva. Det är på den nivån du bör lägga dig.

• Det är också viktigt att komma ihåg att det är den här stunden som din läsare har väntat på! Tänk kreativt när du skapar klimaxet. Kanske dyker en oväntad karaktär upp och ställer allt på sin spets?

• Glöm inte heller att knyta ihop alla lösa trådar och berätta för läsaren vad som händer med alla större karaktärer. Detta kräver inte många sidor men det resulterar definitivt i en nöjd läsare.

Har jag inspirerat dig att se över strukturen i ditt eget manus? Lämna gärna en kommentar nedan om vad du tycker om råden och dela gärna texten med andra författare som skulle uppskatta dessa tips.